30 mars, 2011 |
Sociala medier blir framtidens maktcentra

sociala medier blir framtidens maktcentra

Utredningen har fyra huvudrubriker, som också sammanfattar resultaten:

1. Samhällsauktoriteterna försvagas.
2. Mer och mer upp till mig själv.
3. Tekniken blir snabbare och mer tillgänglig.
4. Pengarna tar nya vägar.

Hur ser då relationen ut mellan dessa trender och användningen av digital och tryckt kommunikation? Här är några av Framtidsutredningens slutsatser:

Under de senaste decennierna har en rad institutioner och auktoriteter i samhället tappat folkligt stöd. Det handlar bland annat om de politiska partierna, fackföreningarna och folkrörelserna. Auktoriteter som vi tidigare tog för givna, som exempelvis skolan, vården, äldreomsorgen och apoteket, har fått konkurrens på ett annat sätt än tidigare.

Även mediernas auktoritet har förändrats. De kämpar för att klara ekonomin, letar nya roller och affärsmodeller när en växande del av publiken flyttar till webben med sviktande betalningsvilja som följd.

All business is local – not

Gemensamt för flera av de institutioner och auktoriteter som försvagas är att de är nationella. Bland dagstidningarna är det till exempel ofta de rikstäckande, med brett upplägg och en allmän målgrupp, som har störst ekonomiska utmaningar.

När den nationella arenan tappar kraft flyttas fokus i stället mot det globala och mot det lokala, som blir så lokalt att det närmar sig det individuella och personliga. Personliga preferenser och egna nätverk blir viktigare. Några exempel:

  • Intressegemenskaper, som formas kring en frågeställning eller ett specialintresse, ökar i betydelse och sprids över hela världen. Det brukar kallas tribalisering – vi samlas i ökande grad i ”tribes” (stammar). Som individ kan jag ha mer gemensamt med en person i Australien som delar mitt intresse, än med min granne, som ytligt sett lever ett liv som liknar mitt.
  • Webbutvecklingen gör att snabbrörliga intressegrupper eller enstaka kunniga individer snabbt kan bli maktcentrum. Diskussioner och nätverkande får nya möjligheter och ny kraft i de sociala medierna.
  • Allt fler områden kräver internationella lösningar. Exempel är frågor som rör miljön, upphovsrätten och framtidens infrastruktur för telekomområdet. Samtidigt är det ofta svårare att komma överens internationellt än nationellt och det kan ta längre tid att hitta lösningar.
  • Globaliseringen tillsammans med webbutvecklingen har gjort det möjligt för nya globala aktörer att växa fram. PayPal svarar till exempel för en växande del av världens privatbetalningar online (idag drygt 5 procent), Google dominerar som sökmotor och Facebook som social mötesplats i stora delar av världen. De nya globala aktörerna satsar stora summor på innovation för att klara av och även driva den snabba utvecklingstakten.
  • De stora medieaktörerna i Sverige påverkas mer av den internationella utvecklingen. De senaste åren har den svenska mediekartan ritats om. Medierna har samlats i ett fåtal koncerner som antingen ägs från utlandet eller som själva har expanderat eller expanderar över gränserna. Mycket talar för att konvergensen fortsätter och att de internationella kopplingarna kan bli fler.

Redigering: Anne Hammarskjöld

Dela den här artikeln