Contentguiden – Podcast som kanal för content marketing

En podcast, eller podd, är ett radioprogram i digitalt format som distributören kan publicera på webben utan att vara beroende av tablåer, plats i etern eller sändningstider. Poddformatet är väldigt dynamiskt och flexibelt och poddar kan spelas in, redigeras och distribueras på många olika sätt.

Podd eller pod?

Det är bäst att ta tjuren vid hornen på en gång. Podcast är det engelska uttrycket som i enlighet med Språkrådets riktlinjer bör översättas till ”poddsändning”, vilket också blir tumregeln för alla försvenskade ord av ursprungsuttrycket podcast. Det korrekta uttrycket och stavningen är alltså ”en podd” och ”en poddsändning”. Vidare följer påhittade verb och substantiv som ”podda” och ”poddare”. Med andra ord benämns poddar med två d:n – om man inte väljer att använda sig av det engelska ursprungsbegreppet podcast.

Varför poddenformatet är perfekt för content marketing

I Sverige är poddsändningar i marknadsföringssyfte relativt nytt. De började spridas på allvar för ett par år sedan och har visat sig fungera bra inom just content marketing. Varför ska vi strax återkomma till.

För mottagaren finns flera fördelar med poddar:

• Vi inspirerar, det gör oss intressanta.

• Går att lyssna på när som helst, även om man kör bil, promenerar eller sitter på ett flygplan.

• Ett ljudrikt berättande engagerar ofta lyssnaren mer än motsvarande berättelse i text.

• Ger lyssnaren möjlighet att lära sig någonting ”på språng”, alltså på väg till och från jobbet, på löpbandet och så vidare.

För dig som avsändare är podden en bra möjlighet att paketera storytelling, nyheter, intervjuer och information i ett flexibelt format. En styrka med podden är att du som berättare i regel har längre tid på dig – du kan ge en intervju eller en intressant berättelse den tid och plats som den behöver, just därför att lyssnaren kan göra någonting annat samtidigt som hen lyssnar.

Dessutom är det ganska billigt att producera en podd, jämfört med många andra kanaler.

Content marketing handlar mer om berättelser och beskrivningar än om snärtiga oneliners. Poddformatet ger dig tid att spinna ut din berättelse och gå på djupet med information som du vet är av värde för lyssnaren.

Passar podcasts alla?

Välj inte podcast för att ”ha en podcast”. För att det ska bli lyckat gäller, som för alla kanaler, att det finns en bärande story. Vilken berättelse, person, händelse eller fenomen vill du lyfta fram? Kom ihåg att det inte nödvändigtvis ska vara ditt företag som står i fokus.

Nätbanken Nordnets podd Sparpodden är ett bra exempel. Som i all god content marketing är det målgruppens behov och intressen som styr innehållet. Lyssnarna sätter själva agendan genom att skicka in sina frågor via sociala medier under hashtaggen #sparpodden.

Nordnet har tagit fasta på att de sitter på kunskap och information som är intressant och relevant för en stor grupp människor och har valt att dela med sig av den här kunskapen – utan att i varje andetag nämna företagsnamnet. Det behövs inte. Alla som lyssnar vet vem som står bakom.

Några typer av poddar:

• Hög frekvens. Fokus på aktuellt innehåll. Kan vara lämplig för företag som levererar tjänster på en väldigt dynamisk marknad.

• Låg frekvens. Fokus på intressanta och varumärkesstärkande berättelser om till exempel en händelse eller en banbrytande produkt och dess historia. Passar företag som har en eller ett par starka produkter som är centrala för företagets image.

• Företagspodd. Fokus på att berätta om företaget (företagskultur, personal, struktur, kärnvärden, hur jobbar vi för att bli bättre, personligt). Passar stora företag, och kanske mer som intern kanal än extern.

• Medelfrekvens. Fokus på kunden. Presentera och intervjua kunder och låt dem bidra med inspirerande exempel på hur livet kan bli bättre och roligare med dina produkter eller tjänster.

Men är det inte väldigt svårt att spela in en podd?

Flexibilitet är ett nyckelord i poddproduktionssammanhang och inspelningsplatserna skiljer sig markant från podd till podd. Många aktörer använder sig av dedikerade studios med ljudbehandlade rum och professionella mikrofoner, medan andra nöjer sig med smartphones och surfplattor för att göra programinspelningar och intervjuer med så lite utrustning som möjligt.

Poängen är att du inte behöver avancerad utrustning eller dyra investeringar för att komma igång. Men om du vill öka kvaliteten över tid så är det klokt att uppgradera sina redigeringsfärdigheter i första hand, och mikrofoner i andra hand.

Att tänka på om du vill börja med podcasts

1. Formulera en tydlig bild av vilken slags podd ditt företag vill producera.

2. Snegla på andra – har någon av era konkurrenter gjort något liknande? Vad kan ni lära av deras framgångar eller misslyckanden?

3. Det krävs väldigt lite för att komma igång med en podd – produkter som iMic ger tillräcklig ljudkvalitet för att spela in direkt i en smartphone eller surfplatta. För redigering finns bra gratisprogram som Audacity och Garage Band.

4. Vinjett och musik. Finns det en redan etablerad ljudprofil för företaget eller behöver det skapas en ny för podden? Här ska du inte snåla. Beställ en ljudprofil av en professionell musiker så att det både låter proffsigt och representerar företagets tonalitet och känsla.

5. Frekvens. Hur ofta en podd ska produceras och släppas beror på innehållet. I listan med olika typer av produktioner tituleras de olika kategorierna med ”hög frekvens”, ”medelfrekvens” och ”låg frekvens” som i stora drag kan översättas till ”ett avsnitt i veckan”, ”ett avsnitt i månaden” och ”ett avsnitt per kvartal”.

6. Vem ska leda podden? Underskatta inte värdet av en bra programledare med god intervjuteknik. Kanske har någon på företaget jobbat som radio- eller tv-journalist, fråga hen!

7. Tiden det tar att producera ett avsnitt varierar mycket. Ett rakt program med en enkel intervju behöver putsas i en timme eller två innan det kan publiceras. Ett program med ett starkare narrativ, fler miljöer och berättande genom ljudeffekter tar ofta upp till en arbetsvecka att färdigställa.1)

8. Bestäm tidigt vad grejen är. Varför gör ni det här? Det kan låta nästan primitivt, men att ha ett välformulerat svar på frågan ”vad är grejen?” är ovärderligt för att bibehålla den röda tråden hela vägen från planering till intervju, redigering och publicering.

Tips!

För att få en podd att låta proffsig behövs inga jättedyra eller komplicerade produkter. Två enkla så kallade kondensatormikrofoner tillsammans med ett externt ljudinterface kostar bara några tusenlappar.

Så motiverar du poddproduktion för chefen:

Ur ett immateriellt och företagsbetonat perspektiv är en podd ett effektivt verktyg för att nå ut med content och mervärde till våra kunder genom ett väletablerat känslomedium som samtidigt ger utrymme för ett livligt berättande. Podden kan konsumeras av människor på språng och ger oss därför extra mycket tid och utrymme att framföra vårt budskap.

Två exempel:

Värvet – intervju, en plats, två personer – putsas – publiceras.

Radiolab – ett oerhört dynamiskt berättargrepp som pendlar mellan studio, locations, arkivljud, berättande ljudeffekter och flera parallella historier och intervjuer. Det finns en ”urban legend” som säger att 5 minuter av Radiolab tar 5 timmar att producera, och avsnitten är upp till en timme långa.

Fler delar i contentguiden

Contentguiden – Vad är content marketing?

Webbplats Blogg Sociala medier

Kundtidning – FilmNyhetsbrev PR

Nyckelbegrepp